Flugmänniskan - av Markus Andersson
Hur
människor förvandlas
till missbildade insekter
Detta
år har varit och är mycket skrämmande.
Ondskan har organiserats
som ett krig mot människors frihet i en tsunami av förtryck över
stora delar av jorden.
Vi har sett hur människor förvandlats till
endera fångar eller fångvaktare.
Polisen i många länder har degraderats till missbildade insekter som jagar kvinnor och barn som inte dragit upp munkorgen tillräckligt långt över näsan. Människan själv avsöndrar sin egen omänsklighet.
Hot, tvång och rent statligt förtryck i en skala vi aldrig tidigare sett, i länder som förr varit relativt civiliserade.
De mentala blockeringarna och oviljan mot att se, har nått sådana nivåer att man kan tro att den absoluta idiotin klonat sig själv och nu sprids bortom all kontroll.
Emotionella spärrar mot att göra illa och vara grym mot sin nästa har aktivt lösts upp, mycket tack vare den monstruösa massmedian som skrämt människomassorna till att vakta på varandra istället för att bekämpa sina förtryckare.
Som en god vän uttryckte det: evig skam väntar de som idag inte sätter ner foten och ansluter sig till kampen för friheten.
I
det nya normalas namn utsätts även barn för mycket plågsamma
människoexperiment i skolor och på daghem runt om i världen. Inte
ens där tycks finnas en gräns för gräsligheterna och grymheterna.
Staterna sanktionerar brott vilka utan statens beskydd skulle innebära långa fängelsestraff, och gemene man höjer inte ens på ögonbrynen.
Hur
kan någon idag vara så inskränkt att man tror att människorasen
som sådan utvecklats mentalt?
En medeltidsbonde skulle skämmas om
han såg hur människor idag utan minsta motstånd ger upp sin egen
och sina barns frihet.
Mänskligheten har förfallit till en lydig
massa utan själ och hjärta som låter sig dirigeras av en grotesk
massmedia och globala terrororganisationer med fina namn.
Utan stora massmediekampanjer med fokus på några av överheten "särskilt skyddsvärda", så finns varken medkänsla eller empati. Majoriteten reagerar bara på kraftiga och upprepade stimuli från propagandaministeriet likt någon sorts mekaniska robotar.
Men all heder till de miljoner människor världen över som kämpar för friheten, de som ger sig ut på gatorna för att demonstrera mot övermakten, de som vägrar följa de dystopiska lagarna, de som försvarar vår rätt att vara människor! Så visst finns det hopp trots allt och vi bör göra allt för att sprida frihetens eviga flamma!
Det är ett brott mot livet att slösa bort det genom att lyda en tyrannisk makt och leva som en grönsak. En dag står vi på livets yttersta näs och stirrar in i evigheten.
Den här är en oljemålning målade jag för flera år sedan med förhoppning om att den skulle kunna stämma till eftertanke.
Taggat med:
Föregående inlägg: Något i dricksvattnet?
Nästa inlägg: Agenda? - av Markus Andersson
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar